Tre dikter
oktober gick – det var död där –
jag sa – inte mer död – nej – men
ansiktets vanmakt utspänt -
fotbollen. maskens bo i kinden.
hemvist i kalla träd – en bild
att se - en solstol -
semaforens svarta arm som pekar
- den kan inte tydas och hopen
stavas inte sakligt – salen full
av suckar. grånad.
till en katt (kassandra)
viltfärgad en tydlig strimma och spetsig
emot munnen böjd. ta den rösten bara som
ett spår en sprucken aning av ett annat
rum. det är ordlöst. sammanflutet.
veteljuset från ditt öga slingrat stjälp
den som är sann. Wiegenlied har någon talat
över gömslet sällsamt struket. förståndet
bländas av det ljudet. var du nära.
i oktober bästa månad grå av fuktig kyla
där du vilar ännu väntar ögonljus och
randig sida – vad är kunskap gömt i sinnets
bur – sömnen här har jaktens drömmar skilda.
Messiaen
bokrullen och ängeln med foten
där tiden är ute i den 6:e satsen
en januarikväll så kall med uniformer
av odödlighet i det franska fönstret mot
evigheten och där finns inte plats för annat
än vittnesbördet i Uppenbarelseboken
just så
meningarna är kastade ut och ut
vem faller inte ner på knä i denna kyla
och ser sin skugga tona bort